HANTERA
LJUSBÅGSFARAN

HANTERA
LJUSBÅGSFARAN

DEN OKÄNDA ELFARAN

Brännskador, spräckta trumhinnor, brända hornhinnor, inandning av giftiga gaser och flygande metalldelar. För den som råkar stå i närheten, upplevs en ljusbågsolycka som en explosion.

Ljusbåge står bakom nära en tredjedel (31,8 %) av de elolyckor som medfört sjukskrivning av elyrkespersoner under 2000-talet*. Trots detta är ljusbågsfaran förvånansvärt okänd, även i energibranschen. Många företag saknar skarpa skyddsåtgärder.

Vad är en ljusbåge?

Det ser ut som att en blixt slår ut från den elektriska utrustningen. När spänningen i utrustningen joniserat luften så att den blir elektriskt ledande, kan kraftig elektrisk urladdning uppstå.

Oftast är kortslutning den utlösande faktorn. Orsaken kan vara ett tekniskt fel, men i de flesta fall ligger en mänsklig felhandling bakom.

Enorma mängder energi frigörs i form av värme, ljus, ljud och tryckvåg. Exempelvis kan fast koppar utvidga sig 67 000 gånger när metallen i en explosion omvandlas från fast form till gas. Temperaturen kan komma upp i 10–20 tusen grader.

DEN OKÄNDA ELFARAN

Brännskador, spräckta trumhinnor, brända hornhinnor, inandning av giftiga gaser och flygande metalldelar. För den som råkar stå i närheten, upplevs en ljusbågsolycka som en explosion.

Ljusbåge står bakom nära en tredjedel (31,8 %) av de elolyckor som medfört sjukskrivning av elyrkespersoner under 2000-talet*. Trots detta är ljusbågsfaran förvånansvärt okänd, även i energibranschen. Många företag saknar skarpa skyddsåtgärder.

Vad är en ljusbåge?

Det ser ut som att en blixt slår ut från den elektriska utrustningen. När spänningen i utrustningen joniserat luften så att den blir elektriskt ledande, kan kraftig elektrisk urladdning uppstå.

Oftast är kortslutning den utlösande faktorn. Orsaken kan vara ett tekniskt fel, men i de flesta fall ligger en mänsklig felhandling bakom.

Enorma mängder energi frigörs i form av värme, ljus, ljud och tryckvåg. Exempelvis kan fast koppar utvidga sig 67 000 gånger när metallen i en explosion omvandlas från fast form till gas. Temperaturen kan komma upp i 10–20 tusen grader.

Därför behöver ni hantera ljusbågsfaran

Självklart ska personal kunna arbeta i anläggningen utan att riskera att få men för livet. Samtidigt finns en risk för företaget att en ljusbågsolycka ska resultera i åtal, skadat rykte och skadestånds-anspråk. Även en mindre ljusbågshändelse kan leda till skador på elnätet, avbrottstid, förlust av produktion och kostnader för sanering, utbyte etcetera.

Lagstiftningen berör både anläggningsinnehavare och arbetsgivare. Innehavaren ansvarar för att anläggningen är säker att vistas vid, arbetsgivaren är skyldig att se till att medarbetarna känner till riskerna och har rätt skyddsutrustning.

Därför behöver ni hantera ljusbågsfaran

Självklart ska personal kunna arbeta i anläggningen utan att riskera att få men för livet. Samtidigt finns en risk för företaget att en ljusbågsolycka ska resultera i åtal, skadat rykte och skadestånds-anspråk. Även en mindre ljusbågshändelse kan leda till skador på elnätet, avbrottstid, förlust av produktion och kostnader för sanering, utbyte etcetera.

Lagstiftningen berör både anläggningsinnehavare och arbetsgivare. Innehavaren ansvarar för att anläggningen är säker att vistas vid, arbetsgivaren är skyldig att se till att medarbetarna känner till riskerna och har rätt skyddsutrustning.

VAD SÄGER LAGEN?

Lagstiftningen på området berör både
anläggningsinnehavaren och arbetsgivaren

Anläggningsinnehavarens ansvar

Anläggningen ska vara utförd så att, den inte medför risk för personskada eller sakskada på grund av höga temperaturer, ljusbågar eller mekaniska påkänningar förorsakade av ström vid normal drift eller av överström. Det ska alltid finnas minst två barriärer i en anläggning. Barriärerna ska ge betryggande säkerhet under normala förhållanden, vid ett fel eller vid rimligt förutsebar felbetjäning (ELSÄK-FS 2008:1).

Innehavaren av en anläggning ska bedöma riskerna vid anläggningen och se till att varselmärkning finns där det behövs för att varna eller informera om risker som finns på grund av el (ELSÄK-FS 2008:2).

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Betryggande skyddsåtgärder ska vidtagas mot skada genom elektrisk ström (SFS 1977:1160).

Vid arbete på eller i närheten av en spänningssatt anläggning ska säkerhetsåtgärder vidtas för att förhindra att de som deltar i arbetet skadas av strömgenomgång, verkan av ljusbåge eller kortslutning (ELSÄK-FS 2006:1).

När riskerna i arbetet är allvarliga ska det finnas skriftliga instruktioner (AFS 2003:4).

Den som arbetar där det finns elektrisk fara ska ha kunskap om innebörden och konsekvenserna av faran och ha utbildning om de säkerhetsåtgärder som är motiverade i förhållande till arbetsuppgifterna. Det innebär inte bara att ha lämplig teknisk kunskap utan även förståelse för de faror, risker och föreskrifter som måste följas (ELSÄK-FS 2006:1).

Arbetsgivaren ska tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som krävs för arbetet. Innan skyddsutrustning väljs, ska arbetsgivaren bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda mot dessa (AFS 2001:3).

VAD SÄGER LAGEN?

Lagstiftningen på området berör både
anläggningsinnehavaren och arbetsgivaren

Anläggningsinnehavarens ansvar

Anläggningen ska vara utförd så att, den inte medför risk för personskada eller sakskada på grund av höga temperaturer, ljusbågar eller mekaniska påkänningar förorsakade av ström vid normal drift eller av överström. Det ska alltid finnas minst två barriärer i en anläggning. Barriärerna ska ge betryggande säkerhet under normala förhållanden, vid ett fel eller vid rimligt förutsebar felbetjäning (ELSÄK-FS 2008:1).

Innehavaren av en anläggning ska bedöma riskerna vid anläggningen och se till att varselmärkning finns där det behövs för att varna eller informera om risker som finns på grund av el (ELSÄK-FS 2008:2).

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Betryggande skyddsåtgärder ska vidtagas mot skada genom elektrisk ström (SFS 1977:1160).

Vid arbete på eller i närheten av en spänningssatt anläggning ska säkerhetsåtgärder vidtas för att förhindra att de som deltar i arbetet skadas av strömgenomgång, verkan av ljusbåge eller kortslutning (ELSÄK-FS 2006:1).

När riskerna i arbetet är allvarliga ska det finnas skriftliga instruktioner (AFS 2003:4).

Den som arbetar där det finns elektrisk fara ska ha kunskap om innebörden och konsekvenserna av faran och ha utbildning om de säkerhetsåtgärder som är motiverade i förhållande till arbetsuppgifterna. Det innebär inte bara att ha lämplig teknisk kunskap utan även förståelse för de faror, risker och föreskrifter som måste följas (ELSÄK-FS 2006:1).

Arbetsgivaren ska tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som krävs för arbetet. Innan skyddsutrustning väljs, ska arbetsgivaren bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda mot dessa (AFS 2001:3).

VÅRT ANGREPPSÄTT

Vår metod är beprövad. Den har finslipats efterhand med stöd av erfarenheterna från tidigare uppdrag.

Vad som är rätt åtgärder behöver bedömas från fall till fall. Med beräkningar som underlag föreslår vi åtgärder och ser till att dessa blir implementerade.

Vi säkerställer att:

  • medarbetarna förstår ljusbågsfaran och kan hantera den i vardagen
  • ingen risk bedöms som hanterad förrän åtgärden ger effekt.

VÅRT ANGREPPSÄTT

Vår metod är beprövad. Den har finslipats efterhand med stöd av erfarenheterna från tidigare uppdrag.

Vad som är rätt åtgärder behöver bedömas från fall till fall. Med beräkningar som underlag föreslår vi åtgärder och ser till att dessa blir implementerade.

Vi säkerställer att:

  • medarbetarna förstår ljusbågsfaran och kan hantera den i vardagen
  • ingen risk bedöms som hanterad förrän åtgärden ger effekt.